Fjärrvärme – mycket mer än bara värme och varmvatten

– Genom att ersätta individuella pannor i varje fastighet med ett gemensamt värmesystem har fjärr­värmen haft en enormt positiv effekt på miljön. Det har förbättrat luftkvaliteten i städerna, minskat behovet av el för uppvärmning och därmed avlastat elnätet, säger Jonas Lind, fjärrvärmechef för E.ON i Norrköping.

Han beskriver fjärrvärmen som en självklar del av vardagen för väldigt många. Så självklar att de boende kanske inte ens tänker på den – ”det bara funkar”. Många är därför inte heller medvetna om att både värme, varmvatten och el produceras vid Händelöverket, ett av Sveriges största kraft­värmeverk, som förser såväl Norr­köping som Söderköping med återvunnen och förnybar energi.

Här omvandlas rester från hushåll och skogsnäring, samt spillvärme från industri till både värme och el. Det som förr hamnade på soptippar används i dag som bränsle. Det gör att Händelöverket med stöd från Holmens vattenkraftverk, med gemensam kraft, gör Norrköping självförsörjande på el.

Jonas Lind berättar att fjärrvärme­systemet togs i drift i början av 1950-talet med en kraftig utbyggnad på 70-talet.  Men den verkliga omställningen tog fart under 90-talet. Det var då kol och olja ersattes av förnybara och återvunna bränslen. I dag är över 97 procent av energin i fjärrvärme­systemet återvunnen och förnybar. I takt med att elbehovet ökar – prognoser pekar på en fördubbling inom 20 år – blir det än viktigare att minska elberoendet för uppvärmning.

– Den avlastning som fjärrvärmen ger elnätet är helt avgörande. Det handlar inte bara om uppvärmning utan om att frigöra el till andra delar av samhället, till industrin, transportsektorn och nya elintensiva verksamheter, säger Jonas Lind.

Elektrifieringen öppnar också för möjligheten att än mer ta vara på överskottsvärme, till exempel från framtida datahallar, energi som annars bokstavligt går upp i rök.

– Spillvärme från industrier och restprodukter från skogen används som sagt redan i dag, men här finns en stor utvecklingspotential, menar Jonas Lind, som betonar att fjärrvärmen har en nyckelroll i den pågående energiomställningen.

En viktig milstolpe nåddes 2020 när en äldre oljedriven hetvatten­central i Ingelsta ersattes med en ny, fossilfri anläggning för reservproduktion. Nästa steg är en satsning på rökgaskondensering, där restvärme från rökgaser återvinns och förs in i värmesystemet. Den nya anläggningen, en investering på 400 miljoner kronor, tas i drift 2026.

Men E.ON nöjer sig inte där. Bolaget arbetar vidare med nya innovativa tekniker, bland annat för att fånga in koldioxid direkt ur rökgaserna – så kallad koldioxidinfångning. Den infångade koldioxiden kan sedan lagras under jord eller användas som råvara i produktion av klimatneutrala bränslen.

– Vi omvandlar sådant som ingen vill ha till något alla behöver. Det gör fjärrvärmen till en lösning som inte bara minskar utsläppen, utan faktiskt också kan skapa negativa utsläpp genom att fånga in koldioxid och därmed sänka dess koncentration i atmosfären, säger Jonas Lind.

Det innebär att fjärrvärmen inte bara är klimatneutral, utan kan aktivt bidra till att nå Sveriges klimatmål.

– Norrköping har alla förutsättningar att gå i bräschen. I det arbetet samverkar vi med kommunen och andra aktörer med det gemensamma målet att skapa en långsiktigt hållbar regional och lokal energiförsörjning.

Visionen är tydlig: ett klimatneutralt Norrköping med ett stabilt, resurs­effektivt och flexibelt fjärrvärmesystem i centrum.

– Vår roll är att med fjärrvärmen som ”motor” möjliggöra tillväxt utan att tumma på klimatmålen. Jag tror att vi bara sett början på vad vi kan åstadkomma, avslutar Jonas Lind.